Naturligtvis måste jag se på Prinsessbröllopet! Jag fick nådigt tillåtelse av husets majestät, som i stället drog sig tillbaka till sin skrivstuga. Vad han muttrade på vägen anar jag, ty han hyser republikanska åsikter och föraktar allt som har med kungligheter att göra.
Vid frukosten dagen efter fick jag veta att brudklänningen kostat skattebetalarna en miljon kronor. Visst var den en skön skapelse men min vän Wessen vars bröllop jag bevistade för ett år sedan sa att den var ganska lik hennes brudklänning och den kostade inte en miljon kronor.
Jag försvarade kungahuset och sa att antingen var det den rike brudgummen eller Sveriges konung som betalade. Ändå tycker nog också jag att en miljon för en klänning att användas endast en dag var litet för dyrt. Min brudklänning har jag erbjudit unga blivande brudar men den hänger fortfarande i en plastpåse på vinden.
När vi firade vår femtonåriga bröllopsdag klädde jag mig i den och gick ut på ängen som brud.
Slöjan hade mamma på sin bröllopsdag. Hennes tärnor hade broderat blommorna.
Själv hade jag tänkt sy den själv men trots goda ambitioner blev företaget helt misslyckat och en god vän fick köpa nytt tyg och skapa något vackert. Jag har aldrig kunnat sy, bara skriva.
Nåväl, TV-bröllopet var roligt att se. Rarast var också lilla prinsessan Estelle, som slog sina armar om mormor Silvia och deltog med ett hörbart mummel när mamma Victoria läste Franciskusbönen från koret.
Jag har köpt Estelles bönbok och sålt vid bokbordet. En förtjusande liten bok med böner att be med barnen.Säkert används den på Haga!
Eftersom Mr Chris o' Neill är katolik trodde jag först att den svarte prästen var en katolsk präst men han var tydligen invandrad i Svenska Kyrkan. Kanske från Indien.
Om de unga tu inte blir vigda av en katolsk präst vet jag inte om vigseln är giltig. Dopet gäller för alla kyrkor - men vigseln?
I varje fall gjorde Chris oNeill ett blygsamt litet korstecken efter Amen. Praise the Lord!
Eftersom jag inte var i Stockholm har jag ingen bild att illustrera bloggen med, om jag inte lyckas låna någon från ett reportge. Annars får det bli en brudblomma till paret prinsessan Mrs O Neill- nu på väg till solens land.
Kan det vara Kina?
Sabina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar