I kvällssol

Efter middagen ställer jag allt på en bricka: glasen med sticklingar som fått rötter, krukor som ska fyllas med jord. På verandan som är fylld av bländande varm kvällssol står redan en annan bricka med petunior, som vi köpte i Gränna.

Nedanför verandan står de stora lerkrukorna som ska pryda våra trappor hela sommaren, en påse med ny jord och tunnan halvfull med vatten.

Allt det där hörde till den första sommardagen. Jag var ung och snabb, ingenting kostade någon ansträngning. Men det var för trettio, fyrtio år sen.
Nu går det långsamt. Jag är glad att det ändå finns kvar en beslutsamhet hos mej.Inte bara minne utan också handling.

Middagen var full av roliga historier. G berättade om den herostratiskt ryktbare Daniel på Ö.n. Jag frågade efter systerns dikter. G sade, att de var alltid 22 verser långa. En gång skrev jag en novell om henne.

G Berättade också om sin farfar som var på hemväg med en kärra full av sill. Han körde förbi en stuga , där det satt en gumma som vinkade åt honom att stanna: Kör inte genom skogen, varnade hon. Det är farligt." Han svarade att han ville komma före gryningen. Hon insisterade men han körde. Knappt hade han kommit in i skogen förrän ett oväder brakade loss och träd föll över vägen. Han måste vända och hästen galopperade förskräckt tillbaka.
"Hon var förutseende," sa Gs farfar.

Då mindes jag att min farfar en gång beskrivit barndomshemmets fattigdom på följande sätt:" Vi åt sill och potatis ena dagen och potatis och sill andra dagen."

Nej, nu måste jag gå ut och plantera blomster.
Sabina