Sju våningar ovanför marken

Söndageftermiddag. Satt vid skrivbordet och såg ut på gräsmattan.
Den glänste efter ett kort regn. Nu var det sol och Bigårdens härskarinna stod i sin gula mundering böjd över bikupan Rosa Rugosa för att ge de flitiga bina lite foder som tack för de fem burkar honung de åstadkommit under denna korta sommar trots så mycket nederbörd.

Jag ringde ett samtal efter uppmaning från telefonsvararen. En dam frågade efer tidskriften Jungfru Maria. Jag svarade att den nu var i nya händer sen jag lämnat den. Damen ville prenumerera och jag lovade skicka ett exemplar med inbetalningskort.
-Hur är adressen?
-Albyvägen nr ..,7 trappor.Norsborg
Jag skrev ner det på ett kort som låg framme.

Sju trappor! Jag såg framför mig huset i Norsborg med alla våningar. Sen såg jag ut genom mitt fönter. En knapp meter nedanför fönstret strålade den gröna fuktiga gräsmattan mot mig. Ett tiotal meter längre bort gungade Rosa Rugosahäcken med doftande öppna rosor och mogna rödkindade nypon. Ovanför flög lätta kvällsmoln. I trädgården vajade en hängmatta mellan två äppelträd.

Ingenting av allt detta har den som bor "sju trappor" upp.
Min medkänsla flög genom telefonluren men jag sa ingeting, bara tänkte på vilket litet paradis jag hade framför mig.
En gåva från ovan eller som vi hörde i sankt Jakobs brev i morse: Allt det goda vi får, varje fullkomlig gåva kommer från ovan, från himlaljusens fader,hos vilken ingen förändring sker, ingen växling mellan ljus och mörker."(Jakobs brev 1:17)

Sabina