tisdag 16 juni 2009

Svar till en stockholmare

I dag lyser solen över Sverige.
Lyser det också i människornas hjärtan?
Jag tänker på Dagens Nyheters kampanjaffisch: Gud finns(nog) inte.
Vart leds tankarna när man tuggat på orden? Man kanske rycker på axlarna och tänker. Vem påstår det? Hur kan man säga det ? Fram för bevis!
Tack, kära vän på gatan eller i tunnelbanan, på bussen - här har du mitt bevis.Jag hittade det i morse i en bok med eldrött omslag, skriven av Wilfrid Stinissen. "Störst av allt kärleken"( Artos)

"Ifall vi undrar om Gud finns behöver vi inte söka långt efter bevis.
Det finns ett gudsbevis som vi ständigt bär med oss.Själva vår kärlekstörst, som ingen människa kan tillfredställa, pekar på Gud.
En sådan törst, som vi inte kan förneka utan att förneka vår egen natur, kan inte vara absurd.
Denna fundamentala,oemotståndliga dragning förutsätter en magnet, som är större än vi kan föreställa oss och denna magnet får vi kalla Gud."

En morgonhälsning från

Sabina

Inga kommentarer: