Pedagogernas kamp

Jag beundrar dem!
Varje gång jag ser dessa lärare i Örebroskolans nionde klass,drar jag djupt efter andan och frågar: Hur står de ut?
Jag beundrar dem.
Matteläraren som får veta att han är en självupptagen fåfäng machokille.
Kemilärarinnan med de blonda lockarna, som kritiseras för sin brist på auktoritet.
Rektorn, som får sitta som en skolelev framför Pedagogen,medan han talar om hur skolan och målen och lärarna och eleverna ska vara i hennes skola.
Och allt detta inför tusentals okända tittare landet runt.
Jag beundrar dem.
Den enda som får "med beröm godkänt" är svenskläraren, som fått sina elever att inte bara läsa utan också uppleva och berätta om en bok- hon har gett dem LÄSLUST!
Steg för steg får vi möta eleverna - de är avundsvärda som får se att lärarna blir "bättre och bättre". De får kramar av den populäre Stavros, ja kramar av sina egna lärare också - det har nu blivit en "kramskola" i stället för att vara en nederlagets skola.
Jag beundrar dem.
Men mest av allt beundrar jag alla lärare ute i landet som sitter och ser på dessa Pedagoger och hur de hanterar svagheter och tillkortakommanden hos både rektor och lärare i Örebro. Vad månne de tänker? Försöker de tillämpa vad de ser ? Är det målet med serien om Örebro Klass 9 a? Att stimulera till nya tag och nya insikter och nya grepp i alla skolor?
Ja, jag beundrar dem som vågar ge sig in i läraryrket och jag hoppas att de får lön för all sin möda.
Tack TV för denna spännande dokumentärserie.

Sabina