onsdag 15 juli 2009

Flaggdagar för prinsessor och helgon


I går flaggade jag för kronprinsessan Viktoria. Till skillnad från maken är jag lite tokig i kungligheter och tycker det är roligt att visa min glädje över en ung prinsessa som är enkel, rättfram och mycket plikttrogen.

I förgår var det Fatimadag, den 13 juli, och det ska jag berätta mera om. I dag firar jag med kyrkan men särskilt Gråbröderna och franciskaner över hela världen den helige Bonaventura, som lämnade ett mycket gott arv efter sig i ödmjukhet och lärdom. I hans livsberättelse läser jag i pater Adalbert Engelharts oumbärliga tyvärr slutsålda bok"Helgonkalender"(Catholica) en händelse som jag fäste mig vid:
Bonaventure hade just blivit utnämnd till kardinal och en äldre broder ville då ställa den nyutnämnde på prov. Stod han fast vid det franciskanska idealet av fattigdom och ödmjukhet undrade han och frågade:"Kan en stackars obildad munk som jag någonsin älska Gud så mycket som en lärd professor och kardinal?"
Bonaventura svarade:"Vilken gammal gumma som helst kan detta.Tvärtom: en teolog måste anstränga sig mycket mera att ha Gud i hjärtat och inte bara i huvudet."

13 juli! Mitt hjärta klappar när jag minns detta datum. Det var under det sista krigsåret i Portugal. I en liten by,Fatima, var uppståndelsen stor, eftersom tre barn från byn påstod sig ha fått se och tala med den heliga Jungfrun Maria eller "En vacker dam" som barnen sa, för Damen hade inte sagt sitt namn till dem.Hon hade uppmanat de mycket fromma små barnen Lucia,9 år, Francisco 7 år och Jacinta 6 år, att be rosenkransen och att göra offer för " syndares omvändelse och fred i världen." .

Efter den första uppenbarelsen hade ryktet spritts och de följande gångerna;13 juni, juli, augusti, september och oktober,kom människor vandrande, ridande eller bilande från hela landet för att vara med trots att de varken kunde se eller höra den mystiska "Damen".För barnen var all denna uppmärksamhet, trängseln och frågorna plågsamt men de "offrade" alla bekymmer "för Jesu skull" och mötet med den vackra Damen var så fyllt av glädje att de kunde stå ut med vad som helst för att få uppleva det.

Den 13 juli hade Damen utlovat en "hemlighet" och det blev en hemlighet som bara påven fick läsa i ett brev skrivet flera år senare av Lucia. I decennier har man spekulerat över denna "tredje hemlighet", som fanns bevarad i Vatikanen. Rykten påstod att den handlade om världens undergång, om ett tredje världskrig o.s.v. Jubileumsåret 2000 beslöt påven Johannes Paulus II att offentliggöra hemligheten och den nuvarande påven ,då chef för Troskongregationen, kardinal Ratzinger, kommenterade den för offentligheten.Det skedde i samband med att de två yngsta barnen Francisco och Jacinta som avlidit i förtid, blev saligförklarade.

"Vi såg en ängel med ett flammande svärd i sin vänstra hand.Det brann och lågor sprutade omkring det, som om det skulle tända eld på hela världen. Men flammorna dog i kontakten med den strålglans som kom från Marias högra hand, berättade Lucia.
Ängeln pekade på jorden med sin högra hand och ropade med hög röst: "Bot.Bot.Bot"


"Fatimavisionen handlar framför allt om det krig som ateistiska system fört mot Kyrkan och mot de kristna, och beskriver de oerhörda lidanden som 1900-talets trosvittnen uthärdat. Det var en oändlig korsväg, ledd av påvarna,"kommenterade kardinal Sodano.
"De bilder som beskrivs av barnen i Fatima är inte på något sätt ett uttryck för deras fantasi utan följden av en verklig förnimmelse, som har ett högre , inre ursprung...Därför är visionernas bildspråk symboliskt, förklarade kardinal Ratzinger.
Platsen för handlingen beskrivs med tre symboler: ett brant berg, en stor stad som ligger i ruiner och slutligen ett stort grovt tillyxat kors...
Nu visar sig människor...Påven tycks gå före de andra, darrande och plågad av alla fasor som omger honom..

Kyrkans väg beskrivs alltså som en Via Crucis, en korsväg genom våldets, förstörelsens och förföljelsens tid.Man kan se hela århundradets historia sammanfattad i denna bild.

I denna korsväg för ett helt sekel har bilden av Påven en särskild roll.I hans mödosamma bestigning av berget kan vi utan tvivel se flera olika påvar sammanfattade:Från Pius X till vår nuvarande påve har de alla delat vårt sekels lidanden och strävat att gå framåt genom all den ångest som funnits längs stigen till Korset.I visionen blir även påven dödad tillsammans med martyrerna.

När den Helige Fadern efter mordförsöket den 13 maj 1981 fick se texten till tredje delen av "hemligheten" måste han inte då i denna se sitt eget öde beskrivet? Han hade varit mycket nära döden och förklarade själv faktum att han överlevde med dessa ord:."det var enModers hand som ledde kulans bana och under själva dödskampen hejdade påven vid tröskeln till döden."(14 maj 1981)
Att en "Moders hand" fått kulan att vika av visar än en gång att det inte finns något oundvikligt öde, att tron och bönen slutligen visar sig vara starkare än kulor, tron starkare än arméer." (ur tidskriften Jungfru Maria nr 3, år 2000)


Med denna korta redogörelse kanske ni fattar varför just 13 juli är en så speciell dag!


Sabina


Inga kommentarer: