måndag 11 maj 2009

I det Heliga Landet med påve Benedikt


Jag följer med fascination påvens besök i det Heliga Landet. Men hur är det med svenska media? Har TV visat något? Har tidningarna skrivit? Har det varit för få grodor att sprida från presskonferenser och tal? Medias intresse är märkvärdigt snedvridet. När jag nu läser på EWTN och andra news så hittar jag verkliga guldklimpar, härliga saker att citera. Påven talar genomtänkt, varmt och klokt.

Som vanligt var det presskonferens på flyget. Men nu har Vatikanen lärt sig efter förra pressmötet på väg till Afrika. . En präst mötte journalisterna och samlade ihop deras frågor för att hövligt överlämna dem till påven, som ändå vände sig till hela journalistkåren på flyget och tackade dem för deras arbete!

Frågan om vad påven trodde att han kunde bidra med till freden uppstod naturligtvis därför att han förklarat: "Jag kommer som en pilgrim för fred"

"Kyrkan är ingen politisk makt, förklarade han. Kyrkan är en andlig makt. Därför ser jag att vi kan bidra på tre sätt till freden:

För det första med bön, eftersom vi tror att Gud hör bön och att Han kan förändra historien. Om miljoner mänskor skulle be för freden skulle det vara en kraft som kunde påverka arbetet för fred.

För det andra genom att utbilda samvetetet. Det är genom samvetet som människan förstår vad som är sant men starka krafter försöker hindra detta. Att utveckla samvetet som gör människan lyhörd för sanna värden är kyrkans uppgift.

För det tredje bör man räkna med förnuftet.Genom att kyrkan inte är ett politiskt parti kan vi lättare förstå vad som bidrar till fred och visa på förnuftiga lösningar.

Den andra frågan gällde relationen till de tre religionerna i Mellanöstern. Påven visade att det finns något gemensamt mellan kristendom, judendom och islam. Nya Testamentet är fylld av hänvisningar till Gamla Testamentet, påpekade han. Judendomen utgör grunden till kristendomen. Koranen kom till i ett område där både kristna och judiska församlingar fanns och det har gett avtryck i Koranen. Vi har alltså mycket gemensamt men tusentals år och olika traditioner och översättningar har gett upphov till missförstånd. Därför måste vi på nytt lära oss varandras språk.

"Kvinnans profetiska karisma"

Vid besöket i Betania nära Jordan, alltså inte den by där Marta Maria och Lasarus bodde, utan nära Johannes Döparens dopplats, gav påven överraskande en mycket vacker hyllning till Mellanösterns kvinnor!

"Kyrkan har så mycket att tacka alla tåliga, kärleksfulla, trofasta vittnesbörd som otaliga kristna mödrar, lärare, läkare, sjuksköterskor har givit, sade påven.

Från bibelns första kapitel ser vi hur man och kvinna skapats till Guds avbild och är till för att komplettera varandra som tjänare av Guds gåvor och partner genom att ge liv, både fysiskt och psykiskt till världen.

Kyrkan och samhället har börjat förstå vad min vördade företrädare Johannes Paulus II kallade "kvinnans profetiska karisma" som bärare av kärlek, barmhärtighet och fred genom sin värme och mänsklighet till en värld som alltför ofta dömer människor efter vad de kan uträtta eller användas till.


I dag går färden till Jerusalem, Betlehem, Nasaret.


Sabina


Inga kommentarer: