onsdag 29 oktober 2008

När löven faller

Det blev en chock när jag en morgon fick se vår fläder helt avlövad. Plötsligt mindes jag hur det var första gången jag mötte mina studentkamrater efter många år. Jag kände inte igen dem! Vilka var dessa rynkiga fårade mänskor som log och omfamnade mej? Mina klasskamrater? Omöjligt. De var som avlövade träd, berövade sin skyddande vackra klädnad av ungdom.
I dag fick jag andra associationer när jag vandrade genom en helt avklädd värld. Ett bibelord dök upp .Det är Jesus som varnar när han säger: Allt som var gömt skall bli uppenbarat och allt ni har sagt i hemlighet ska ropas ut från taken.
Jag såg plötsligt stigen som varit dold av täta lövträd. Jag såg platsen där skogskällan varit gömd.Allt var avslöjat och löven trängdes på marken där jag gick. Men samtidigt skrämdes jag av att det man sagt i hemlighet ska ropas ut ... Bäst att göra som kung David skriver i en av psaltarpsalmerna: Sätt o Herre en vakt (ett lås )för min mun.."Ps 141

Tittade upp genom den avskalade naturen och önskade få se en älg däruppe, som min granne berättade att hon en morgon hade sett. Men ingen älg och inte låg där något rådjur på mossan under granarna. Ändå kände jag mig iakttagen. Jag vet att ögon spanar och följer min väg. Det kan vara en liten rödsvansad räv eller ekorren som hoppar från gren till gren. Skogen är fylld av varelser och alla ser de vaksamt på den där människan som klampar fram i deras värld utan att se någonting.
Nej. jag ser inte men känner - jag är en del av skapelsen och därför finns i mig dessa aningar om osynliga blickar som följer mina steg vart jag än går!

HÖSTLIGA HÄLSNNGAR
SABINA

Inga kommentarer: