Juda lejon vaknar

Väktare håll er vakna!
Juda lejon hålls fången
Vem kan sova i denna natt?

De tre heliga påskdagarna har börjat. Vi sveps in i ett kosmiskt skeende genom de urgamla texterna som år efter år läses under Skärtorsdagen, Långfredagen och den långa påskvakan. Kan något vara vackrare och mera högtidligt? Genom psaltarpsalmerna som interfolieras mellan varje text förenas vi med det judiska folket, för vilket vi ber i den vackra bönen på Långfedagen:
"Låt oss be för judarna, det folk som Herren Gud först talade till:att de växer till i kärlek till hans namn och trohet mot förbundet."

Detta förbund får vi minnas under den långa påskvakan då vi lyssnar till Gamla Testamenets heliga texter med början av Skapelsen i Första Moseboken och sedan Guds väg för Israels folk genom Abrahams offer, befrielsen från Egypten, vandringen genom öknen och Guds profeters varningar och reningar och löften till det folk som skulle ge oss Frälsaren.

Så tänds påskelden utanför kyrkan. Vi står under stjärnhimlen i den mörka natten och ser Kristi ljus upplysa världen.
"O, du saliga natt,
då jord och himmel möts,
då Gud och människa förenas!

Må denna låga lysa med oförminskad glans
och förjaga nattens mörker.

Må den klara Morgonstjärnan få skåda dess låga,
den morgonstjärna som aldrig går ned,
din Son, Jesus Kristus,
han som har återvänt från döden till livet
och som upplyser världen med sitt milda sken...

Vi badar i det ljus som plötsligt upplyser den mörka kyrkan och överglänser våra små påskljus som vi håller i darrande händer. Så är det att bländas av det otroliga: en död som blir levande på nytt! Så som vi alla en gång skall bli levande sedan vi dött här på jorden. Vill Gud.

Sabina