Tröst i vida världen

När något så sorgligt inträffar som, att den kyrka man vuxit upp i och där ens kristna tro mognat och utvecklats genom goda präster, biskopar och förböner, har förfallit till en dåraktig irrlära, måste man söka överlevnad och tröst i vida världen.


I och för sig behöver jag inte gråta ,eftersom jag har funnit min moderkyrka och inte längre hänger samman med den svenska kyrkan. Men ändå, den har varit mig kär. Och nu sörjer jag , då jag ser att dess lilla skepp krängt och att den dras ner i djupet.

I Rom pågår en synod för Afrika. Det är stort. Och det är som Auna Obama sa i samtalet med Skavlan förra veckan att Afrika är inte ett land utan många länder. Det ser jag när jag läser om biskoparna från Senegal, Tunisien, Cameroun,Nigeria, Kongo, som alla träder fram i Vatikanen och ger budskap från sina länder, tålmodigt och intresserat avlyssnade av påven Benedikt.
Jag minns från förra synoden vad biskopen från Burundi sa: Det finns inte en enda bibeldel på vårt lokala språk. Jag blev så gripen och tänkte på det storartade arbete som utförs av Internationella Bibelsällskapet för översättningar av bibeln till en mängd udda stamspråk. En översättning kan ta tjugo års arbete. Att först skapa ett skriftspråk. Sen lära sig detta. Sen finna ord som motsvarar det som står i bibeln. Inte alltid lätt. Jag hoppas att biskopen av Burundi fick hjälp för sitt folk.

Det var en indian som först frågade missionären Wycliffe när han predikade på spanska: "Om din Gud är så stor, varför kan han inte tala vårt stamspråk så att vi kan förstå honom?" Den frågan blev utgångspunkten för arbetet med att översätta Bibeln till olika stamspråk. Det finns 22.500 språk utan skrift. Av världens alla språk finns det bara cirka 400 som har en bibel eller bibeldel på sitt språk. För några år sedan kom boken "Orden som inte fanns -en berättelse om bibelöversättning på Papua Guinea" av Sigmund Eversen(L ibris)

Läs den!

När botpsalmen 51 skulle översättas stakade de sig på raden:"rena mig så jag blir vitare än snö." Det fanns ju inte snö på Papua Guinea. Hur skulle de förklara bilden? Då kom de på rätt bild: Fågeln Kakaduan är helvit! Alltså: Rena mig så jag blir vit som kakaduan...

Att blicka ut över Afrikas kristenhet hjälper inför sorgen av svenska kyrkans irrlärostig.
Att möta det ryska helgonet Serafim av Sarov från de djupa skogarna är också en tröst.
Just dessa dagar samlas en grupp människor som vill lyssna till den helige Serafim av Sarov på Wettershus reträttgård i Småland.
Teologen Tomas Åberg leder dem in i Sarov till ett möte med den helige eremiten, en av Rysslands stora och mest älskade "Staretser":
Han säger: "Gud är en eld som värmer både hjärta och njurar. Om vi således känner kyla i hjärtat - vilket är av djävulen - bör vi åkalla Herren. Då kommer Han och värmer våra hjärtan med kärlek, inte bara till Honom utan också till vår nästa."

Så kom trösten från Sarov. Min kärlek består,mitt hjärta är varmt, Herre, förbarma dig över svenska kyrkan.

Sabina