Midvinter

Drar upp rullgardinen och ser ett nätverk av vita grenar framför fönstret. Äppelträdet har bytt ut sina rosa blommor mot vinterns snöbollar.Ängsliga pip hörs. Mesarna söker picka genom den frusna  snön för lite föda.
Men snälla nån då - flyg till vårt fågelbord. Magdalena har just fyllt på. Om inte rådjuret kommer igen och nafssr i sig allt. Fick n fin bild av henne i går med lyftat huvud spanande och lyssnande. Synd att jag inte kan föra över bilden från min mobil...
När jag ser de små vinterfåglarna fladdra omkring i det gamla äppelträdet minns jag en vacker dikt av Bo Bergman som jag valde  till Förordet i  boken om Mariauppenbarelser:(Jungfru Maria Skriftserie nr 9, 1993)

Maria du höga av paradis,
Guds moder kära,
dig ske pris och ära

Varför går du i snö och is
här vid frusna vatten?
-Jag måste ta vara på
alla de fåglar små
som frusit ihjäl under natten.

Så tog hon dem upp i sin famn
och lovade Herrens namn
det heliga som betvingar
döden för Kristi skull.
Och plötsligt kom det ett kvitter här
och ett kvitter där
-tills hela rymden stod full
av sång och vingar.

"Bo Bergman har i sin dikt tecknat en nordiskt skön bild av vad som kunde hända om Maria, Guds Moder, i synlig gestalt skulle gästa oss här i vårt land.
Många av världens länder har hon besökt. Hon har visat sig i mänsklig gestalt för barn med sinnen öppna för det övernaturliga. Hon har kommit i tider och till länder där tron frusit till is och människornas kärlek kallnat. Och barnen har fått bli hennes budbärare. Oförskräckta och trofasta har de upprepat vad de fått höra. Och då har det gått som i dikten när Maria värmde de frusna fåglarna i sin famn - det blev " ett kvitter här och ett kvitter där - tills hela rymden stod full av sång och vingar" En vallfartsort hade uppstått, en trosbrand flammat och tänt människors frusna hjärtan...."

Jag vill återge ett annat citat från första sidan av boken:

"Jag började undra vad som skulle hända om kosmos inte vore en öken och dess skönhet inte en mask eller förvillelse - när ett underbart möte ägde rum i Dresden...Den himmelska drottningens ögon genomborrade min själ. Jag grät av glädje och ändå av förtvivlan och dessa tårar smälte isen i min själ."
Sergius Bulgakov om sitt första möte med Rafaels Sixtinska Madonna.

Jag kallade min bok: ETT UNDERBART MÖTE"