Mot den bakgrunden är det så fantastiskt att följa denna resa av vår nuvarande 85 årige påve, som aldrig tänkte inhibera resan trots att grannlandet Syrien är i inbördeskrig och flyktingar strömmar över gränsen.
I stället kommer han som en "Pilgrim för fred". Han möter patriarker och biskopar och präster från de olika kyrkorna. Han tackar de tusen muslimer som är med och möter honom och manar till fredlig samverkan med de kristna.
Och han samlar de unga i tusental med allvarliga, uppmuntrande och varnande ord. Då möts han av jublande sånger: "Jesus is my joy, sjunger de unga. Even if the enemies torture me. Jesus is my joy. Even if I suffer - Jesus is my joy."
Nog måste det ha värmt påvens hjärta att höra denna sång samtidigt som han på himlen såg ballonger forma en rosenkrans i gult och blått!
Han manade de unga att hämta mod och vittnesbörd från sin tro, att stå emot allt som är mot livet: abort, våld, förakt för andra, orättvisor och krig. Om ni gör det, sa påven, då sprider ni fred!
Han uppmanade dem att inte emigrera. Stanna kvar i ert land trots arbetslöshet och svårigheter. Att lämna landet betyder uppbrott från det ni är rotade i. Libanon behöver er kvar.
Och slutligen manade han till fredligt samarbete mellan muslimer och kristna- Islam och kristendom kan leva tillsammans och skapa fred i Mellanöstern."
Jag tänker på mina vänner från Libanon här i Sverige och mina vänner i Baskintaskolan i Libanon. Gud välsigne dem.Och tack för den välsignade modige påve Benedikt XVI
Sabina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar