Möte på kvällsbussen

"Månen sänker sin tysta ban
snön lyser vit på fur och gran
endast......är vaken................."

Nyss steg jag av bussen och se, där var månen i nedan! Viktior Rydbergs dikt flög i mig igen:"Midvinternattens köld är hård
stjärnorna gnistra och glimma.. "

Jag var glad, nästan upprymd för jag hade haft ett så trevligt sällskap denna lördagkväll.
Tre ungdomar satt i väntsalen och stojade. Då jag kom,flyttade dom på sej, sen frågade dom lite hejigt: Vad gör du ute så här sent på kvällen?
-Det är väl inte sent, sa jag,Klockan är ju bara barnet.
Oj vilket flatskratt som fög ut över de tomma bänkarna.
Nu blev dom intresserade. Flickan kom fram och kikade på Svenskan som jag köpt( och tyvärr glömde på bussen)
-Vad läser du?, undrade hon.
-Om försvaret, svarade jag.
-Ja, det är ju allvarligt, sa hon och när vi sen kom upp på bussen kom hon fram till mej och var pratlysten. Hon berättade om skolan , om framtiden, om yrkesplanerna. Allt var positivt och härligt.
När hon tröttnat och gick tillbaka till de glammande killarna kom en av dem fram och satte sig bredvid mej. Också han var mycket pratlysten. Ja, jag tror han verkligen hade behov av att prata. Men nu fick jag en hel släkthistoria till livs.
Det var märkligt att få blicka in i en artonårings känsloliv. Vad mormor och farmor hade betytt för honom. Att pappa var den bästa av alla, ja han älskade verkligen sin pappa. Underbart att höra. Ändå fanns det skuggor i livet, trots allt var livet tufft för honom. Han hade sett en kompis blir slagen och försökt försvara honom. Det var ingen rolig historia men säkert en sann berättelse ur vår ungdomsvärld en lördagkväll.
Jag blev inspirerad av samtalen. En av dom sa: Skriv om oss i din blogg.
Men det var bara en allmän gissning,för inte hade jag sagt något om sanktaclara.Så jag gav adressen.
Kanske får jag unga läsare nu ?
Välkomna med kommentarer, gärna kritik eller tips.

GODNATT!
önskar
Sabina