Mariamakk, fångarnas beskyddare i Budapest.

Fortsättning på berättelsen om den fängslade Janos från Ungern:

"Så småningom lugnade han sig. Han tog fram paketet som Kvinnan gett honom: det innehöll bröd, ost, kött.Vatten fanns i kupén. Resan varade fyra dagar och nätter.Slutligen kom de till den ungerska gränsen och bytte tåg.Inga bekymmer, vare sig på tåget eller på gatorna i Buadapest.Ingen tycktes lägga märke till honom, fastän han var egendomligt klädd och iförd soldatkängor.
Det hade blivit kväll när Janos äntligen stod ramför sitt hus. Bodde Ilona fortfarande här? Han ringde på och en okänd öppnade:
Förlåt, Madame, men bor Ilona Balogh fortfarande här,frågade han. "Ja, men hon bor på vinden och kommer nog inte förän om en halvtimme. Hon brukar varje kväll gå till Mariamakk för att be att hennes man kommer tillbaka. Han har varit borta i 12 år.Hon hoppas fortfarande att han skall återvända."Janos svarar inte och ger sig inte tillkänna. Han väntar utanför på gatan.
Efter en halvtimme kommer hon, försjunken i tankar. Han känner genast igen henne och ropar:
"Ilona,Ilona!" Hon svarar: Jag visste att du skulle komma tillbaka.!"
Följande dag går båda till kyrkan för att tacka fångarnas beskyddare, Mariamakk. Janos har aldrig varit där förut.När han ser statyn utropar han: Men det är hon. Jag känner igen henne. Det var hon som räddade mig från Sibirien."
Följane dag anmäler han sig hos polisen så som kvinnan sagt. Först tror man att han är sovjetisk spion.Sedan får han alla papper och blir erbjuden arbete.Ingen frågade hur han kunnat lämna Sibirien. Men det var som kvinnan hde sagt: Inga bekymmer. Allt kommer att bli bra också i Budapest"
Berättelsen hämtad från tidskriften Maria Nostra av p.Albert Pfleter,marist, i Recueil marial,1980