Peace unto you

När jag häromdagen läste Jesu utsändningstal i Lukas 10, fastnade jag för det här:
"När ni kommer in i ett hus, så säg först:Frid över detta hus.Och om där b or en fridens man skall den frid ni kommer med bli kvar hos honom;annars skall den vända tillbaka till er."(vers 6)

Åren rullade tillbaka. Jag befann mig som ung och nybliven mamma i vårt hus Rosenlund. Prosten Olle Thulin kom in genom dörren. Han såg sig leende omkring och jag minns att han sa något om att det känns när det finns ett litet barn i huset. Hans leende utstrålade frid. Och när besöket var över stannade friden kvar hos oss.

Jag mindes det gamla paret Winqvist på Lyckås. De kom med stillsam ro och frid, särskilt Anna Winqvist. Robert var jägare så det blev mest jägarprat, men Anna Winqist var stillsam och moderlig, en fridens kvinna.

Och det märkliga paret Schäffer som bar med sig svåra erfarenheter från Hitlers Berlin men i sina personligheter var präglade av judisk vishet och inre frid.

Våra dörrar har öppnats för så många och friden har övervintrat trots kalla kårar av ofrid, som tyvärr ofta drar in i fridens boningar.
Så spännande det var när den katolske prästen pater Gerhard, passionist från England och pater Patrick, passionist från Irland besökte oss.D et blev högtid och det blev mycket skratt och humor och härliga berättelser från nya områden för oss båda.

Vårt hem består mest av möbler från den stora 12 rums- prästgården i Nyköping, som tömdes mellan oss tre syskon när pappa pensionerats några veckor efter vårt bröllop. När Ma kom hit första gången utropade hon förtjust: Oh, det är som en liten prästgård. 
Och genom mina journalistiska kontakter med det kyrkliga livet i Jönköping kom det också ganska ofta att bli en samlingsplats för ortens prästpar, Thulins och Bredins. De förde med sig inte bara den där friden som Jesus lovade utan också många roliga historier, som vi båda, prästbarn själva, kände igen från vår barndoms prästgårdar.

Det är tyvärr inte så vanligt att man önskar varandra frid. Men när jag en gång skulle åka till Berlin med en grupp pingstvänner för att göra reportage möttes jag av ett varmt:"Frid syster" och tyckte att det var som en riktig apostolisk hälsning. 

Den helige Paulus skrev alltid i sina brev: "Nåd och frid från Gud Fadern och Kristus Jesus vår frälsare."
Och friden följde med till de nya församlingarna.

Vår gästbok är fylld av vackra ord och tacksamma beskrivningar av fika, mat och samtalsämnen..Ibland har jag lyckats fotografera  våra gäster och klistrat in bilderna i gästboken. Deras ansikten utstrålar glädje och deras besök har nästan alltid  efterlämnat en doft av frid. Så har de kunnat bidra till att hålla friden levande i vårt hem.

Jesus fortsätter sedan  till lärjungarna i Lukas 10 med en trevlig uppmaning:Stanna sedan i det huset och ät och drick vad som bjuds...
Och jag minns en irländsk hälsning, som bjöd friden att komma till det dukade bordet...
Det gör den förresten alltid med varje måltids bordsbön.

Frid med er alla som läser denna blogg

önskar Sabina