Det personliga offret heller än annonskampanj

Striden om vad påven har sagt eller inte sagt fortsätter. Det är som efter Regensburgtalet. Det är som efter PiusXI-affären.Det är som efter tvillingaborten i Brasilien.
Och som vanligt missuppfattar media - har de för bråttom att kasta sten månntro?
Jag som vanligtvis inte utmärker mig för någon störe noggrannhet har denna gång vänt mig till källan.
Första gången som påven nu har sagt det som han påstås ha sagt- var på flygresan till Camerun.
Det var en helt kort intervju däruppe i luften. En ganska artig fråga från en av journalisterna och ett djupt eftertänksamt svar från påven.
När jag läser svaret anar jag att det var för allvarligt, nästan för närgånget, för existentiellt, för att journalisten skulle kunna ta det till sig. Jag vill mena att vad påven gjorde där i flygplanet när han satt ansikte mot ansikte med denne journalist, var att han genomborrade hans hjärta och samvete. Påvens korta meningar kommer att länge eka i honom, kanske kommer orden ifatt honom så småningom och han blir redo att bejaka vad påven sa och att gå den vägen också han.
Detta är min aning eller mitt önsketänkande.
Här är min översättning fråm EWTN NEWSt, 19 mars:

På flygresan till Afrika ställde en av journalisterna följande fråga till påven Benedikt:
Helige Fader, bland de många svårigheter som hemsöker Afrika är det speciella problem som utgörs av spridningen av HIV Aids. Katolska kyrkans sätt att bekämpa detta onda anses allmän orealistiskt och ineffektivt.
Kommer Ni att ta upp denna fråga under er resa?
Kan Ni svara på franska?
Påven svarade på italienska:

"Min tro är att Katolska kyrkan och dess institutioner utgör den mest effektiva närvaron i kampen mot HVIAIDS. Jag tänker på Sankt Egidios kommunitet, som gör så mycket synligt och osynligt för att bekämpa Aids, och på Kamillianerna, och på alla nunnor som tjänar de sjuka.

Jag skulle vilja säga att AIDS problemet inte försvinner genom annonskampanjer. Om det inte finns någon själ, om inte afrikaner hjälper varandra, kan inte hemsökelsen lösas genom utdelande av kondomer, tvärtom, vi riskerar att försämra problemet. Lösningen kan bara nås genom en dubbel förpliktelse: först en humanisering av sexualiteten, med andra ord en andlig och mänsklig förnyelse som åstadkommer ett nytt sätt att bete sig mot varandra och för det andra, äkta vänskap , framförallt med dem som lider och en villighet - till och med genom personliga offer- att vara nära dem som lider, Detta är vad som kan hjälpa och som leder till synlig framgång.

Därför skulle jag vilja säga, att vår dubbla ansträngning är att förnya människan( den mänskliga personen) invärtes, att ge andlig och mänsklig kraft för att kunna fungera på ett riktigt sätt mot vår egen kropp och vår nästas kropp, och denna förmåga att lida med dem som lider, att vara närvarande i svåra stunder.

Jag tror att detta är det första svaret på AIDS och detta är vad Kyrkan gör och på det sättet erbjuder hon ett stort och viktigt bidrag.Vi är tacksamma för alla som gör det."

Låt detta svar väga mot alla lögner och invektiv.Tänk efter vem som har rätt!

Sabina