Vill du bli en hjälte?

En ny typ av affisch har dykt upp bland alla mode och bioaffischer. Den gör mig förundrad. Här ställs en fråga som rör sig på ett helt annat plan än de vanliga utmaningarna.

Vill du bli en hjälte? En följdfråga blir naturligtvis: hur då? Klart man vill bli en hjälte. Vinna SM i någon idrottsgren trots något handikapp. Vinna högsta vinsten och ge bort hälften. Varje dag utnämns någon person i Sverige till hjälte. Ibland kan det faktiskt vara en riktig hjälte, d. v. s någon som räddat en drunknande eller kastat sig in i ett hav av lågor för att dra ut en instängd människa.
Och man börjar fråga sig :vad är en hjälte egentligen? Att bli hjälteförklarad betyder att man offrat någonting. Man har offrat tid, krafter, mod för att åstadkomma något.

I historien förknippas hjältarna oftast med krigiska bedrifter. ”Kung Karl den unge hjälte, han stod i rök och damm Han drog sitt svärd ur bälte och gick i striden fram..2, var en vers som jag minns från min ungdom. Jag tyckte att Karl den tolfte var en riktig hjälte. Kring vårt matbord cirkulerade de fantastiska berättelserna om hans bedrifter.

När jag sedan tittar på affischen med den utmanande frågan, så ser jag att den redan har besvarat rubriken :Vill du bli en hjälte. Det tår nämligen:
”Skicka ett SMS på 25 kronor till BRIS.” Underförstått: då är du en hjälte.
Är det barnen som ringer till Bris som ska skicka 25 kronor för att få tröst? Eller är det den som varit stygg mot barnen som ska bidra med pengar för att någon ”ska trösta knyttet”?
Jag vet inte om jag tycker att det är särskilt smart att utnämna hjältar för 25 kronor till Bris.

Finns det några hjältar i Sverige?
Javisst, säger en god vän och tittar på affischen: Dag Hammarskjöld.
Ja, och Raoul Wallenberg, säger jag.
Dessa män är redan historia. De handlade i en svår tid. De offrade sin tid, sin kraft och sin förmåga för att uppfylla sin medmänskliga plikt.

Säkert finns det i vårt land många som gör detsamma utan att synas.
Hjältemodet kan nämligen också inbegripa modet att gå mot strömmen, att säga det som inte får sägas, att protestera mot orättvisor med risk för att själv bli förtalad, mobbad, föraktad.
Den sortens hjältemod är tyvärr ganska ringa förekommande . Vi har blivit ett land där bara en åsikt är korrekt. Trots att vi har flera olika politiska partier finns det som ett gemensamt band bland dem vissa åsikter som inte får uttalas. Och att uttala dem kan innebära risker.

Här slutar jag mina reflektioner. Alla vet vad jag talar om.
Affischen har väckt tankar. Det är nog flera än jag som går och funderar på vem som är en hjälte och vad det innebär. Men jag betvivlar att många skulle vilja bli hjältar, när de börjar förstå vad hjältemodet kommer att kosta av tid, kraft och uppoffringar.

Sabina