I dag är det kvinnornas dag!De som fanns före oss och som visade en väg. Något för feministerna att fundera över. Jag har en känsla av att deras perspektiv är alltför kort. Det slutar vid Alva Myrdal, eventuellt Ellen Key. men det långa perspektiv, det som är laddat med vishet och kunskap och som kan höja blicken ovanför vardag och nutid, det som hör "evigheten till", detta perspektiv skulle behövas bland feministernas skara.
Därför låt mig presentera dagens helgon, de som skrivit "kvinnohistoria"!
Den heliga Margareta av Skottland
Den heliga Gertrud av Helfta.
Bli inte förskräckt om du hör att Margareta, en ungersk prinsessa föddes 1064. Hennes far var Englands kung landsförvisad av den danske kungen Knut. Hon föddes alltså som ett flyktingbarn, om än kungligt! Elva år gammal fick familjen återvända till England men det dröjde bara några år innan ett nytt krig med danskarna skingrade familjen . Margareta flydde till Skottland.Hon var då 20 år, mötte och förälskade sig i den skotske kungen Malcolm III.
Vad är då hennes historia?
Hon var bildad, läste latin flytande, kom med ett välförsett bibliotek till det vilda Skottland. Maken däremot var visserligen en skicklig kung men analfabet. Han brukade ödmjukt kyssa hustruns andaktsböcker som han själv inte kunde läsa. Ett vackert tecken på den goda relationen mellan makarna.
Drottning Margareta hade många talanger. Hon undanröjde kvardröjande hedniska bruk och såg till att folket fick
undervisning i kristendom. Hon skapade ett berömt kloster,Dunfermline, som blev ett andligt centrum.
Att hon samtidigt såg de fattigas behov var naturligtvis ett plus.
Men viktigast för hennes eftermäle blev,att hon födde åtta barn och fostrade dem till goda kristna!
Under många sekler vördades hon främst som den goda modern, "ett föredöme för alla mödrar".
Att vara en god mor är inget för de moderna kvinnor, som främst ser jämnställdhet som viktigast av allt.
Men för de kvinnor i Sverige som väljer att med stora försakelser, vara "goda mödrar" och stanna hemma de många småbarnsåren, är den heliga Margareta av Skottland ett stöd och en förebild!
Gertrud "den stora - det andliga livets profetissa "föddes tvåhundra år senare. Här möter vi ett annat öde, en säregen gestalt i den myllrande medeltida kvinnovärlden.
När historien om Gertrud berättas och man får veta att hon vid fem års ålder skickades till ett kvinnligt cistercienskloster,undrar man: Var barnen mognare förr? Fick de inte vara barn, när föräldrarna överlät uppfostran till nunnor i ett kloster?
Säkert fanns lek med i Gertrud liv. Jag tänker t.ex på Dalai Lama, som bara var fyra år, när han kom till det stora klostret i Lhasa. I filmen som skildrar denna tid i hans liv finns mycket lek omkring den unge "guden".
Men Gertrud var från början ett fromt barn och fann sig väl i klostermiljön. Och det vet vi också i dag- bland annat genom Hjalmar Sundéns forskning, att små barn kan få ta emot mycket märkliga andliga upplevelser.
I Klostret Helfta mötte hon dessutom två djupt andliga kvinnor, Gertrud av Hackeborn och hennes syster Mathilde.De inspirerade den lilla, så att hon mycket snart , ja så fort det var möjligt, valde att bli vigd till nunna i det som sedan femårsåldern varit hennes älskade hem.
Hennes bestämmelse var att ta emot ett särskilt kärleksbudskap från himlen, ett budskap, som genom seklerna spritts över hela den kristna världen:
Andakten till Jesu Heliga Hjärta.
Hon var bara tjugofem år när hon första gången hade den vision, som hon tolkade som ett möte med den djupa kärlek Kristus ville ge till mänskligheten. Hon tyckte sig se hur Jesus visade sitt hjärta för henne.
Otaliga är de bilder, av både konstnärer och andra mindre konstnärligt beghåvade, som försökt framställa denna vision.
Det är natuligtvis helt omöjligt. Det handlade ju mera om en upplevelse av mystisk kärlek och förening med Gud. Inte går det att tolka i en åskådlig bild. Ändå sprids dessa framställningar- och älskas säkert, av många.
I söndags när det var basar i Sankt Franciskus kom en ung kvinna från Kamerun, som varje söndag är i Mässan. Hon bar på en påse som hon kramade ivrigt. Så öppnade hon den: "Se, vad jag har fått. Äntligen, den bild jag längtade efter. Jag tillhör Jesu Hjärtasällskapet hemma i Kamerun," sa hon och stoppade lycklig ner sin tavla i påsen .
Ja, vad har Gertrud Den Stora att ge dagens kvinna? Kanske just detta: en öppenhet för den kärlek som Kristus vill ge , en kärlek som kan förvandla ett trött och svårt liv till ett liv genomstrålat av glädje och hopp. Just när det kan te sig som mörkast och svårast. Ty nog är det tungt och svårt för många kvinnor i dag.
Sabina
Hon var till skillnad från sin kunglige make, mycket bildad. läste latin, förde med sig ett välförsett bibliotek till det vilda Skottland. Som drottning engagerade hon sig på många plan i landet: hon såg till att hedniska kvarlevor utrotades och att folket fick undervisning i kristendomen, både barn och vuxna. Hon hade starkt socialt engagemang och värnade om de fattiga i landet. För stabilisering av den kristna tron grundade hon klostret Dunfermin
Vad blev då hennes eftermäle? Inte hennes tora lärdom och bildning.
nte hennes rejäla sociala insatser.
Nej att hon födde åtta barn och va en god mor för dem!
Under sekler vördades hon i Skottland som förebild för alla mödrar.
Tack drottning Margareta - detta är ett gott budskap för vår tid, när den goda modern, hon som stannar hemma när barnen är små, alltför pfta möts av förakt och utfrysning.
Drottning Margareta du behövs också som denna förebild.
Från äktenskapets horisont har jag en vacker detalj:Maken som inte kunde läsa eller skriva vördade sin hustru och brukade kyssa henns andaktsböcker, som han inte kunde läsa!
Enpaus för bilen ska till verkstaden i Isgårda och sen till besiktning. Jag återkommer.