Förföljelse och tro

De vägrade trampa på korset. Det blev deras dödsdom.
I dag firar Kyrkan 117 vietnamesiska martyrer. Deras brott var att de vägrade trampa på korset. De hängdes, brändes, torterades och avrättades med svärd. De kom från Spanien och var präster .Många tillhörde Dominikanorden,flera var födda i Vietnam.
Än i dag förföljs de troende i Vietnam.
Vad får dem att vägra ? Därför att Korset som ligger framför dem är Kristus. De böjer sig hellre ner och kysser korset.Det är kärleken som får dem att gå i döden precis som vår herre gjort en gång.

Det är så imponerande. Och så blir plötligt Korset, denna djupt älskade symbol, föremål för en politisk strid eller en modegrej att ha om halsen glänsande i guld eller silver.
Vem tänker på Golgata?
----------------------------------------
Häromkvällen såg jag ett kort program i TV, som handlade om "Hemliga rum". Fyrtio meter under Humlegården döljer sig ett femvåningshus, där alla trycksaker förvaras sen sextonhundratalet. Allt som tryckts i Sverige - böcker, kataloger, tidskriftr, tidningar.
Fantastiskt.
Men anledningen att jag tittade på Hemliga Rum var förannonseringen om att vi skulle få se Nelly Sachs lägenhet.
Denna underbara diktarinna som fick Nobelpriset 1966 bodde i en enkel etta i Stockholm med "typiskt 40-talsmöblering" som speakern sa.
Han kunde ha läst en dikt i stället.
På väggen hängde en tavla med utsikten hon hade från sitt fönster på Söder. Kanske skrv hon denna dikt där:

Du sitter än vid fönstret
och det snöar ute-
ditt hår är vitt
och vit är handen där-
men i ditt tunna
ansiktes två speglar
en sommar dröjer kvar:
ett land med ängar över tiden höjda
en dryck för skuggor, nattens villebråd.

Men klagande jag sjunker mot din vithet in,
in mot din snö-
där livet långsamt viker undan
likt tystnaden som växer när en bön är slut-

O att få somna bort i denna snö,
med all sin plåga som världen har bränt in.

Medan ditt ansiktes kontur
borttonar redan i en havets natt
till död, till födelse.

ur Flykt och Förvandling
FIB:s Lyrikklubb
Urval av Erwin Leiser.
Inledning av Johannes Edfelt. 1961


Johannes Edfelt skrev en artikel i DN 1964, där han skildrade henne som en av Tysklands största författare och vilken ära det var för Sverige att det var hit hon räddades från nazisternas dödshot. Här utvecklade hon sin konst, som framförallt skildrar det judiska folkets lidanden genom tiderna.
Ja, det var värt att få se hennes enkla lägenhet och sedan ta fram hennes böcker från bokhyllan och fördjupa mig in denna språkets mästarinna, skickligt översatt av svenska lyriker som Gunnar Ekelöf, Johannes Edfelt, Mtts Rying och andra.

Läs henne!

Sabina