I morse bakade jag bullar. Det är något mycket skönt och speciellt kvinnligt. Men plötsligt tänkte jag: Nu får hon aldrig baka mera. Vem ? Mina tankar gick till Maria Kazcinska,presidentens fru, som omkom i den stora flygolyckan i fredags. Hela hennes liv stod mig plötsligt så nära, kanske hon inte bakade så mycket när hon blev presidentfru, men säkert fanns det i hennes händer. Och nu är det slut.
I morse skrev tidningarna att den enda man inte identifierat av offren i flygplanet var presidentens maka. Nu gick mina tankar till dottern. Vilken smärta detta meddelande måste kosta henne.
Varför tänker jag på de döda när jag bakar bröd för livet? Men visst undrar man över livets sista ögonblick när nyheterna kommer och upprepas och det skrivs i den ena tidningen efter den andra om händelsen, om de döda.
Då står min egen död framför mig. Jag ser upp på en bild av Kristus och tänker: Möter du mig då?
Jag vänder mina ögon mot en Mariaikon och frågar: Är du mig nära så ofta som dessa ord i Ave Maria upprepats inom mig : Heliga Maria, Guds Moder, bed för oss nu och i vår dödsstund...Amen
Många frågar :Varför? Man försöker hitta orsaker; tekniska fel, dimman,piloten. Men för mig står det klart: Deras tid var ute. Att det skulle ske på detta förfärliga sätt var kanske inte meningen. Men det finns ett ögonblick när vår stund har kommit.
Då är allting slut här på jorden - söndagens tussilgo- och vitsippsbukett-resorna till Mässan, vandringarna längs byvägen, glädjen över solen som går upp bakom skogen och strålar rätt in i mitt ansikte och morgonens möte med familjen...
"De skall minnas den grönskande jorden
och de somrar som blommade där.
De skall glömma det onda och svåra
I en gammal värld, i ett svunnet liv...
De skall möta den levande Herren,
de skall se Honom sådan han är
och förvandlas i ljus till hans likhet,
deras hopp han var, deras liv han är..
(Britt G Hallqvist,sv.ps 172)
Ty där- bortom den jordiska dimman - finns en annan mer strålande sol. Ett landskap som ingen dödlig någonsin sett - en kärlek som man aldrig mött.
Ja, detta tror jag och önskar för dem som mötte sin Herre bland träden i Smolensk.
Må de vila i frid
Må det eviga ljuset lysa över dem
Sabina
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar