Så grant står Östergyllen

Jag har henne alltid framför mig där på väggen, den heliga Birgitta och hennes dotter Katarina. Det är Halmstadsmålaren Erik Olsons fina färglitografi som jag förvärvade för många år sedan. Birgitta med pennan och boken i sitt knä och en skiss av Vadstena Blåkyrka i bakgrunden .Katarina med en flammande låga, en lilja och hjorten vid fötterna. De bägge kvinnornas dramatiska livshistoria berättad i symboler.

Men när den 23 juli nalkas, då måste jag till Vadstena för att där möta henne. Märkligt är att redan när bilen kör in från Ödeshög mot Vadstena känner jag hennes närhet och inom mig börjar en sång att ljuda:
"Så grant står Östergyllen i sommarfager prakt
och skördarna de gyllene de bölja.
Väl hundra vita kyrkor på slätten hålla vakt
längs insjöstrand som vättervågor skölja ...
Och snart skymtar Blåkyrkans smäckra spira lyft mot himlen och Vasaborgens tunga profil. Här är Vadstena, mitt hjärtas stad,fyllt av pilgrimer,turister,sol och regn i juli månad.
Vi har kommit för att fira Birgittas Himmelska födelsedag och dessa dagar fylls hennes kyrka av lovsånger från tidig morgon till sen kväll. Kyrkans tideböner sjungna växelvis av män och kvinnor som alla har vigt sina liv att försöka gå i Birgittas fotspår.
Lagom till dessa dagar har jag hunnit läsa en ny bok om Birgitta, som gör henne aktuell på nytt. Det är prästen Cesarius som ställer frågan hur Birgitta läste bibeln och hur den påverkade hennes egna uppenbarelser.
Luca Cesarius skriver:

"Jesu liknelser, livligt berättade av ”Sonen” innehåller all den erfarenhet som åren i Ulfåsa gett husfrun Birgitta. Det handlar om höns och får och öl, om skepp som driver ”hit och dit på vågorna” men ”så länge Jag är i skeppet tränger inte vågorna in”.
I Birgittas ögon är Gud som en glasmästare som av ”ett simpelt material gör en förnäm skapelse, det vill säga människan” Gud är också som ett bi ” som lämnar sin bikupa och flyger till en vacker blomsteräng”. .”Detta bi är Jag, allas Skapare och Herre. Jag lämnade bikupan då Jag fick en mänsklig gestalt och blev synlig”.
Jesu lidande beskrivs av Jungfru Maria i ”uppenbarelserna” men vid korsfästelsen är det Birgitta själv som talar. Hon var ju i Gravkyrkan på den plats där korset en gång stått. Med sin intensiva inlevelse i det som skett där kunde hon ge ord, vilka liksom beskrivningen av Jesu födelse också fick vida spridning i det medeltida Europa.
Luca Cesarini har med sin bok gett en lättläst och viktig inblick i den heliga Birgittas märkliga sätt att läsa och omsmälta bibeln för sin tid men också för vår tids bibel läsare och Birgittaintresserade.(Evangelium enligt Birgitta,Artos/Norma)

Under dessa dagar i Vadstena då Societas Sanctae Birgittae samlats för sitt generalkapitel riktades mångas tankar mot den svenska kyrkan, som vid höstens kyrkomöte står inför ett vägval. Att följa bibelns bud och fastställa att äktenskapet är av Gud instiftat för man och kvinna eller att avika från bibeln och kyrkans lära och fatta beslut om en förändrad vigselordning, som skulle omfatta samkönade par.

Vad skulle Birgitta säga till den svenska kyrkans biskopar.präster och lekfolk?


"Var och en som har den fria viljan i sin hand må frukta och verkligen besinna att ingenting så lätt leder till fall som den egna viljan utan vägledning."

"Om man vill njuta av värmen och huset är rökfyllt, är det nödvändigt att använda en skorsten.
Så är det också med den som vill bevara Guds nåd.
Han måste använda sig av bikten som leder bort syndens rök."

"Den heliga Birgitta är en del av vår kultur, inte bara den religiösa." Så skrev Maria bergom Larsson i tidningen Vi:
"Det finns i vår historia en handfull kvinnor vars övertygelse det var att kvinnornas speciella uppdrag var freden.
Det började med Birgitta, det svenska medeltida helgonet. Det mest iögonenfallande i hennes uppenbarelser är inte fromheten utan den glödande viljan att förbättra, ja rädda världen."

Det var därför ärkebiskop Nathan Söderblom tog Birgitta som hjälp och förebild för att förbättra det andliga och liturgiska livet i Svenska kyrkan på 1920-talet. Det var därför Societas Sanctae Birgittae bildades. I dag utgör denna rörelse ett kraftfullt hopp om att kunna rädda den sönderfallande svenska kyrkan

För ett år sedan var jag i Trondhjem på Sankt Olavsfstligheerna. Där uppfördes Henrik Ödegårds oratorium Sancta Birgitta.En av de av Helene Rådberg tonsatta texterna löd :

"Sancta Birgitta Europas skydshelgon
Be för våra barn.
Gråt med oss när vi gråter våra barns gråt.
Birgitta, pilgrim, du som gick til makten, hjälp oss att följa vår väg.
Birgitta, gå till Gud, han skall be för den sargade världen."

Vid Birgittas skrin i Blåkyrkan böjde många knä för att be att den svenska kyrkan måtte återvända till den sanna kristendomen och Kyrkans bekännelse.

Sabina