Jönköping - fridens stad?

Har Jönköping blivit våldets stad? Är det inte längre Frälsningsarmén soldater som anger tonen på gatorna som förr? Man trodde det inte var sant  när löpsedlarna  skrev om ”Kravaller i Jönköping”.

Men rapporten var sann. Poliser, batonger, rök och brända bilar. Maskerade ungdomar, svenska flaggor i fel sammanhang. Inte för att jag gillar röda fanor men på 1 maj går det an.

De hör till för vi är ju en demokrati och socialdemokraterna har haft mycket att kämpa för.

Men när jag läste sången Charta 77: ”Fascisterna marscherar igen. Gamla tider kan komma igen, min vän. När de svaga likvideras. Du måste öppna ögonen och se. Glöm aldrig vad som hände i Tyskland 33. o.s.v.” tänkte jag att nu är det dags att lära sig icke-våld. Att lyssna till historien om Gandhi och Martin Luther King.

De vågade pröva en vision som kom från djupet av hjärtat. De vågade stå för den enskilda människans oersättliga värde. De vägrade att slåss därför att de visste att ont föder ont, våld leder till våld.

Det var i Sydafrika Gandhi testade icke-våld vid en jättedemonstration av indier som protesterade mot orättfärdiga lagar. General Smuts skickade ett kavalleri med hästar mot den obeväpnade skaran. Alla la sig platt mot marken. Ingen blev skadad. Lagen togs bort.

Vi vet nu genom historien att Indien blev fritt från Imperiet genom en rad fredliga icke-våldsdemonstrationer och fasta.

Att det lyckades berodde dels på att Gandhi var en profet som levde vad han lärde och att det fanns en öppenhet för offer och lidande i den indiska religionen.

Detsamma karakteriserade Martin Luther Kings mäktiga appeller för de svartas rättigheter i Amerika. Han hade visionen. Han hade modet och han bars av de svartas djupa religiositet och offervilja som möjliggjorde den stora bussbojkotten i Alabama och många andra icke-våldsdemonstrationer, innan Amerikas svarta blev likvärdiga medborgare

Var har vi en profet som kan tala till vårt folk om rättvisa och fred så att vi vaknar upp och

upptäcker de orättvisor  som ännu finns i vårt land? Kanske ser vi inte tillräckligt tydligt tidens tecken. Kanske har de unga inte riktigt fattat vad hakkorset står för att ” det som hände då kan hända i år… Du vaknade upp för sent, min vän. Över natten har dom tagit makten igen..”

Och jag minns 1 oktober 1938 när radion meddelade om tyska truppers  inmarsch i Sudetområdet. Man fattade inte riktigt då vad det skulle leda till men det gav en kuslig föraning. Jag  minns 1948 då en ung tjeckisk flicka grät mot  min axel. Hennes land var förlorat ”över en natt”.

Fanns några bra talare på 1 maj i Jönköping? Är det dags att nästa första maj se ett samlat allkristet demonstrationståg med appeller för Familj och barn, för oföddas rätt till liv, för de äldres rätt till värdig vård och nysvenskarnas rätt till goda möten med vanliga svenskar.

Och skulle vi bli attackerade  borde vi komma ihåg, att ”om någon slår dig på den högra kinden, så vänd också den andra mot honom”

Jag vill se Jönköping som  fredens stad den  första maj.

Sabina