måndag 10 oktober 2011

Stjärnbilder

Det var den sjätte oktober 2011.
En viskning hördes i en ljus våning i Stockholm: "Tomas. Det har hänt!"
Några minuter senare stormade fotografer, journalister och förlagsfolk med blixtar och blommor in i den ljusa våningen hos Tomas och Monika Tranströmer - hos årets nobelprisvinnare i litteratur.
"Älskad" stod det på Svenska Dagbladets första sida med den dubbeltydliga syftningen på den bild som pressfotografen lyckats ta av en leende diktare med armen kring en lycklig hustrus hals.Där var kärleken personifierad.
Men att Tomas Tranströmer är älskad långt utanför familjens gränser, att han är en älskad världspoet bekräftades senare i Babels sändning då denne "diktarbroder" gratulerades av vänner och översättare från alla fem kontinenter.
Det var två tidigare nobelprisvinnande poeter som särskilt förordat Tomas Tranströmers pris: Czeslaw Milosz och Wyzslawa Szymborska men också Seamus Healy för att inte nämna de många som under de senaste tjugo åren lyft fram hans märkliga poesi värdigt ett nobelpris.

"Han finner djupet i enkelheten"

"Tranströmer visar storheten i det vardagliga"

Se här två förklaringar till den spridning som Tranströmers poesi fått. Vi är alla vardagsmänniskor. Att förstå och älska poesi är helt enkelt att något i dikten säger det jag själv har tänkt, känt, kanske anat.
Tranströmer blottlägger den vanliga nmänniskans innersta drömmar och tankar!
Som i "Romanska bågar", en dikt som också tröstat och stärkt oändligt många människor

Romanska bågar
Tomas Tranströmer

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret. och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatim
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.


Samtidigt tror jag att just denna kväll var det många som gick ut för att se om himlen var klar och om de kunde se- och höra- "Stjärnbilderna stampa i sina spiltor"

Här är hela dikten som kom att bli något av ett ledmotiv i kvällens Babel. Dikten är en av de första i debutsamlingen "17 dikter" , som enligt en litteraturprofessor var "en enastående sensationell debut" 1954!

Storm

"Plötligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.

Nordlig storm.Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden."

Sabina

Inga kommentarer: