tisdag 8 september 2009

Kom var mitt ljus


Den femte september firar Moder Teresas systrar i hela världen "Mother's inspiration day". Men också den 10 september firar man, eftersom det var den dag då hon var på väg till en reträtt i norra Indien och Jesus började tala till henne: "Kom, var mitt ljus" ljöd rösten i hennes inre. Kom bär mig till de fattigas hålor, de känner mig inte och vill inte ha mig.. Jag vill ha indiska nunnor.."Det var en omvälvande upplevelse och det tog tid innan Moder Teresa, som då var rektor för en klosterskola i Kalkutta förstod vad rösten, Jesus, begärde av henne.
Hon gav upp allt. Det blev "en kallelse innanför en kallelse", ty hon älskade sitt liv som nunna och lärare i Indien. Nu lämnade hon den vackra skolan och trädde ut i slummen, fattigdomen och myllret av människor.

Mitt hjärta är dessa dagar hos Moder Teresas systrar och jag tänker på de gånger jag fått träffa dem i olika delar av världen. I Londons East end,i New Delhi, Nepal och Bangladesh och många gånger i Växjö, där de har ett litet kapell inrymt under takåsarna ovanför Sankt Mikaels förskola samt i Stockholm, där de bor fyra trappor upp i en trång våning, som ändå tycks räcka för alla dem som söker värme,mat och tröst.
Det första man möter i Barmhärtighetssystrarnas hus är bilden av den Korsfäste och orden:"JAG TÖRSTAR". Dessa ord av den döende Kristus blev för Moder Teresa ett uttryck för Hans oerhörda längtan efter själar. Jesus hade med sina inre tilltal gett henne en glödande iver att uppfylla hans törst. Med hast skulle hon under mer än femtio år genomkorsa kontinenter och väcka mänskors hjärtan för de fattiga.

Det finns en vacker bild av påven Johannes Paulus, som böjer sig ödmjukt ner till den lilla kutryggiga Moder Teresa. De för ett innerligt samtal, och påven skulle senare säga om henne:"Jag har ett livligt minne av hennes lilla gestalt, böjd av ett liv i tjänst för de fattigaste av de fattiga men alltid fylld av en outtömlig inre energi: Kristi kärleks energi.En kärlekens missionär , det är vad Moder Teresa var till namnet och i verkligheten."
Vad gör kärlekens missionärer i välfärdsländer som England, Amerika och Sverige? Här möter de ensamhet,törst efter kärlek och andlig fattigdom men också hemlöshet. De behövas också som tecken på våra gator med sina enkla bomullssaris i blått och vitt!

I dag den 8 september firas Jungfru Marias födelse och då vill jag sluta med några vackra och tänkvärda ord som påven Benedikt sade vid ett besök i Mariahelgedomen Altötting om Maria:.

Vad kommer in i vårt hem när vi öppnar dörrarna för Maria vår tillvaro? Vi finner Kristi tjänande i livet. Det enda namn som Maria har i evangelierna är ”tjänarinna”.. Jag är Herrens tjänarinna, må det ske med mig som du har sagt.”(Luk 1.38)
Vilken kvinna vågar i dag kalla sig tjänarinna? Det talas så mycket om självförverkligande och självbestämmande. Och så blir världen allt kallare av kärlekslöshet så att en ny istid hotar att bryta in.
När vi söker Gud ,söker vi vanligtvis himlen. Johannes som gått i Marias skola visar oss, att Jesu hemort i vår värld är att finna under människornas fötter. Man kan gå på honom, man kan trampa på honom.

Moder Teresa av Kalkutta hade på ett fullkomligt sätt lärt detta av Maria, då hon böjde sig ner över människorna i Kalkutta, över de oönskade barnen och de döende mänskorna. Hon älskade tills det gjorde ont.

Jag önskar mig en sådan mariansk kyrka, som söker Gud och finner honom under människornas fötter och där det inte längre är anstötligt att som katolsk kvinna kalla sig ”Herrens tjänarinna” eller som katolsk man som ”Guds tjänare”, ja där det till och med är en utmärkelse att vara Herrens tjänarinna eller Herrens tjänare. Sådana marianska grupper och gemenskaper är viktiga inspirationskällor som verkar långt utöver landet och visar människorna vägen till Kristi Moder.

Herrens tjänarinna öppnar våra ögon för att världens Herre bor under våra fötter. Bara den som kan böja sig ner möter Kristus den levande Gudens son. Han är inte bara den som tvättar fötterna, han är också själva tvättmedlet genom att han har tvättat oss rena från skuld genom sitt blod. Jag vågar säga att den stora tvätterskan i denna värld är Herrens tjänarinna därför att hon hjälper oss att få rena hjärtan.
När vi återigen släpper in Maria i vår tillvaro då förändras vår Kyrkas ansikte och genom den världens ansikte. Hon blir en tjänande kyrka, en kyrka som kan böja sig och just till människornas fötter. Om vi en gång- vilket Gud bevare oss för – inte kan fira eukaristin . kommer Maria i Johannes evangelium att visa oss att vi alltid kommer att finna ett par smutsiga fötter. Och då vi tvättar dem firar vi också Herrens närvaro mitt ibland oss.

Marie Födelses dag
Sabina

1 kommentar:

Teija sa...

Bloggupprop!

http://katolskmamma.blogspot.com/2009/09/fasta-for-biskop-anders.html